Tiden går långsamt förbi, känns som att det vore igår.

Du är inte borta. Du finns i var och en!

Du gav starka intryck hos mig, din styrka, ditt mod och din vetskap tog dig långt i livet.
Du lärde mig mycket fast jag inte ville ge det tillkänna, med mitt dåvarande stora ego.

Du är som ett stort träd med många grenar, som sträcker sig ut mot nya äventyr och tar dig förbi alla hinder du möter på vägen. Familjen är din starka stamm som gör dig till den starka kvinna jag vet att du är.

Jag blev så upprymd av glädje när du mailade mig rent spontant.
Blir ledsen över tanken att inte få träffa dig igen..

Du är min sol, min himmel & mitt hav ♥



Vila i frid Eva-Lena!